Vet inte om du läser detta. Kommer troligtvis aldrig få veta. Men det är till dig.

Det var aldrig meningen att du skulle betyda så mycket för mig. Det var aldrig meningen att jag skulle falla för dig, så hårt. Men det gjorde jag och det är sanning. Det har fått mig att hålla dig kvar i alla år, det har helt enkelt gjort för ont för att låta dig gå.
De säger att kärleken kan göra en galen, det stämmer säkert på vissa vis men jag tänker inte ta det i mitt försvar utan tar mitt ansvar för allt jag någonsin gjort som sårat dig!
Jag kan aldrig någonsin skruva tillbaka tiden eller få allt att försvinna, trots att jag önskat mig det många gånger.
Vi har sårat varandra oräkneliga gånger, men det som gör mest ont är att jag sårat dig.
Du finns inte i mitt liv länge och jag finns inte i ditt. Men jag hoppas att du en gång kan finna en väg från hjärtat att förlåta mig.

Den här lilla godingen ska jag träffa imorgon.
Tänk att folk kommer ihåg en.!

Det var nog två/tre somrar sen, då denna busen sprang fritt utanför mitt jobb, jag gick ut och gav honom lite fisk sen ville han inte lämna min sida så han fick följa med mig hem tills vi hittat ägarna. De fick vi tag i & de var så lyckliga att han var återfunnen!

De kom iaf ihåg "oss" så nu har de hört av sig och ville bjuda på lunch då de var här nere! :)

Ska bli skoj!

Ljuva, lugna, härliga söndag.
Dagen började med en powerwalk i det sköna vädret. Jag älskar känslan av att andas in morgonens kalla luft! Den ger energi till resten av dagen.

Igår var det tacomys till melodifestivalen, där efter massa annat mumsigt. Så tror jag syndat för resten av året nu :)

Vi funderade på att gå på bio ikväll, något bra förslag på film?
Jag har absolut ingen koll på biovärlden!

Vilken av mina bloggar Tycker du/ni är mest intressant?
Denna som mest handlar om mat, löpning & mig. Eller den andra som är allt från mjuk porr till hårt sex.
Den andra ligger än så länge på hyllan.

Puss!

Regn kan vara behövligt ibland, vackert å skönt. Man kan mysa ner sig med en bra bok & inte känna några som helst måsten på att gå utanför dörren. Men idag känner jag inte alls så!
Det är snöblandat och blåser. Kallt och ruggigt.
Jag vill ha sol! Nu!
Hade absolut kunnat tänka mig en sista minuten. Jag hade kunnat åka idag, men det är pest att ha semester när ingen annan har det.
Och de flesta jag umgås med har barn eller sambo så då krävs planering vilket jag inte alls behöver just nu.
Min älskade Alexandra är och pluggar i Afrika, visst kunde jag åkt och hälsa på henne men hon kommer bara ha tid med mig ca 1 timme om dagen, och den använder vi redan via Skype.

De senaste 2 semesterveckorna har jag redan gjort allt som behövde göras här hemma. Tvättkorgen är tom, allt är målat som skulle målas, garderoben är sorterad, bilen är städad, varenda liten list i lägenheten är städad, tränat nästan varje dag.. Får väl bli den där boken iallafall..
Hej du tråkiga snöregn!

Första tankarna & känslorna när jag vaknade i morse, var att det kändes så himla skönt att inte vara bakfull trots mängden jag hällt i mig, så med ett leende på läpparna reste jag mig ut sängen, men den glädjen varade inte sålänge.
Läste mina sms jag skickat... Åhhh..
Kröp ner i sängen igen, drog täcket över huvudet och kände ångesten svepa över mig.. Lort lort lort!!!
När i hela fridens namn ska de uppfinna alkolås på telefoner?!?

Tankarna flög runt.. Inte mår man bättre av att ligga kvar i sängen och vara arg på sig själv. Så vid sju åkte kläderna på, sprang ner för trapporna, lurarna i öronen, & löpningsklockan igång.
Den första kilometern var tuff, men när jag kände att jag började bli trött så ökade jag tempot, när jag kände att jag inte orkade mer så ökade jag.
Jag kom i "mål", snabbkollade på klockan och gick med sakta steg hemåt. Inte förrän jag var innanför dörren insåg jag att jag slagit min egen tid med 42 sekunder!
Morgonens ångest övergick till en liten glädje att jag kommit 1 steg närmre mitt mål.
Men tankarna finns där.. En människa jag inte älskar längre, en människa jag inte har "de" känslorna för.
Ibland kommer saknaden av den där vännen, som var så bra. Vännen som ofta fick mig att känna mig glad & trygg.
Några gånger har jag varit påväg att ringa för det varit något speciellt jag velat dela med mig av, men så kommer verkligheten ikapp, han finns faktiskt inte i mitt liv längre! & telefonen åker ner i fickan igen.

Tydligen saknar jag vännen mer med alkohol i kroppen.
Men den finns inte mer. Jag måste sluta dra.